En tidning från
Nu har sex brodelar i stål från Gdansk landat i Stockholm för att bli den nya gång- och cykelbron som knyter samman Södermalm och Gamla stan. På fyra bropelarna monteras de sex stålsegment med hjälp av lyftkran och höj- och sänkbara pontoner. Delarna svetsas samman och bildar en 230 meter lång bro. Efter att brodelarna lagts på plats gjuts brobanan och arbeten med ytskiktet fortsätter.
Den internationellt kända konstnären Katharina Grosse har tillsammans med Statens konstråd och Trafikverket skapat en skulptur, stor som ett trevåningshus, unik i sitt slag – bLINK. Ett konstverk som är en del av infrastrukturprojektet Västlänken, men också en klump placerad
excentriskt på en bro.
Det omkring 50 år gamla kontorshuset Lumi i Uppsala är ett av Sveriges mest innovativa återbruksprojekt. Genom att bevara 80 procent av stommen och återanvända 1 300 ton material har klimatavtrycket halverats jämfört med nybyggnation. Projektet har styrts digitalt, fått högsta LEED-certifiering och visar att återbruk i stor skala är både möjligt och attraktivt.
Den 25. oktober innledet Drammen en ny æra med den offisielle åpningen av Bybrua — et landemerke som omdefinerer hvordan mennesker beveger seg, møtes og opplever livet langs Drammenselva. Brua erstatter den gamle Bybrua, som hadde forbundet byens to sider i nærmere nitti år. Mer enn bare infrastruktur, den nye brua er et by-symbol på Drammens ambisjon om å fremme et bærekraftig, livlig og menneskesentrert bymiljø, som gjenforener «Elvebyen Drammen» med sin elv.
I Högsbo växer en anläggning fram som inte bara ska hantera återbruk, den byggs även av det. I Kretsloppsparken har bärande stålpelare och balkar fått ett helt nytt liv. Återbrukat konstruktionsstål, med gamla hål och tidigare historia synlig i materialet, blir nu stomme i framtidens återvinningscentral där återbruk och hållbarhet från början av projektet är satt högst upp på agendan. Målet är att halvera klimatutsläppet jämfört med traditionell nybyggnation. Lösningen? Att tänka om från grunden och börja med det som vanligtvis står för en stor del av klimatpåverkan; stålet.
Sandwichpaneler som används i väggkonstruktioner dimensioneras i huvudsak för vindlaster. Om man använder flerfacksystem måste man även ta hänsyn till tvångskrafter som orsakas av temperaturskillnaden mellan inne och ute men det är ett användningssätt som inte är särskilt vanligt i våra nordiska länder. Eftersom det vanliga är att panelerna är enkelspända och enbart dimensioneras för vindlast kan man tycka att dimensioneringen borde vara fri från oklarheter. Erfarenheten visar dock att det förekommer skillnader i de lastförutsättningar som olika tillverkare av sandwichpaneler använder. Det finns därför anledning att ge en bakgrund till dagens regler och diskutera om det finns behov av en tydligare vägledning för branschen.
Bygg- och fastighetssektorn står inför en omfattande utmaning för att nå målet om nettonollutsläpp senast 2045, då branschen idag står för drygt en femtedel av Sveriges totala växthusgasutsläpp. En ny studie visar att potentialen för att minska klimatpåverkan genom återbruk av stålstommar är enorm, med teoretiska besparingar på över 90 procent jämfört med både malmbaserat- och skrotbaserat stål. Men för att realisera detta krävs att branschen övervinner hinder kring logistik, standardisering och en idag outvecklad marknad.
Andra generationen av Eurokod 3 – Del 1–3 och Eurokod 9 – Del 1–4 Kallformade profiler innehåller nya avsnitt som behandlar trapetsprofilerade plåtar med överlapp över stöden. Det överlappande området kan, när det gäller momentfördelning, betraktas som liknande det för kontinuerlig plåt. Emellertid ökar stödmomentet på grund av dubbel plåt men minskar på grund av deformationer i infästningarna. Här ges exempel på sådana fall.
Ett optimalt system med överlapp vid stöden är ofta dubbel överlapp vid de första innerstöden och enkel överlapp i resten. I de yttre fälten kan tjockare plåt, extra sidöverlapp eller dubbel plåt användas.
